I Väntan på dagen D

ja, nu så börjar jag nog vänja mej vid att ha en liten bebis i mitt liv. Det tar ett tag innan man fattar lixom. Och jag har alltid tyckt att det är svårt att hålla i små bebisar på grund av att de inte kan styra huvudet och sådär.. men nu har man ju blivit tvungen..
Min bröstmjölk börjar verkligen sina nu.. det beror ju antagligen på att jag inte pumpar lika mycket längre.. det är inte så lätt att finna tid till det på dagarna faktiskt..  så vi ska lämna tillbaka pumpen i veckan som kommer tror jag.. eller vi SKA det.. jag har bestämt mej att nu får det vara. Jag känner mej hemsk och som en dålig mamma, men vad fanken ska jag göra? Det känns så patetiskt att man ska sitta och kämpa som en idiot och pumpa men ändå bara få ut 20 ml när hon är uppe och äter mellan 80-100 ml per mål nu.. det känns som om det spelar kvittar. Hade jag lyckats pumpa ut hälften iallafall till varje mål så hade det  kanske vart värt nått men.. nu kanske jag får ut 20 ml till varannat var tredje mål.. Stella verkar inte må dåligt av ersättningen iallafall.. har börjat vara vaken mer och mer.. tyder på mer och bra energi.. hon är uppe i 2800 gram = växer så det knakar.. det enda är väl att hon är lite hård i magen så vi får hjälpa henne att bajsa.. men jag tror att det beror på att hon fortfarande är ganska så liten.. så när hon går upp lite till så orkar hon få ut det själv...snart knäcker vi 3 kg gränsen, min härliga unge!!

Många kramar från oss